Gladiatorerna Part 1. – Uttagningen

Part 1/3 – Uttagningen

STORT tack för all pepp, hurra-rop och stöttning längs vägen under själva programmet jag deltog i.
Det var LÅNGT över förväntan kan jag ärligt erkänna, men det känns verkligen riktigt bra att läsa vartenda kommentar och varje kram eller klapp på axeln som jag har fått efteråt. Ni är grymma hela bunten!

Eftersom jag har en tendens till att kunna skriva en hel roman om en grej (fråga min brevkompis Julia), så har jag bestämt mig för att dela upp det i 3 olika delar. Uttagningen, Träningslägret och inspelningen.

Tyvärr finns det inga bilder från uttagningarna, men jag skall berätta kort om hur det gick till.

Att deltaga i Gladiatorerna har varit en barndomsdröm. Jag minns tom att vi tittade på det under det ”ljuva 90-talet” hemma i soffan på Hagagatan, där vi bodde. Jag sa något om att jag ville vara med, och tror att det var Mamma som sa att man var tvungen att vara vuxen för att få deltaga.

Under min vuxna tid, har träningsmängden varierat väldigt mycket. Ofta beroende på jobb, och om jag är mitt uppe i en tävlingssatsning, eller tränar på som en glad motionär. Gladiatorerna har jag följt tillsammans med min sambo, och det är ju fruktansvärt enkelt att välja ut en favorit av killarna, och en av tjejerna som man sedan hejar på genom programmet och tycker en massa saker under tiden. Allt från att de måste vara snabbare, slå hårdare eller se sig för…En klassiker. Känner du igen dig kanske ;)?

Min kropp är en sk bonnastark kropp. Jag är stark, har alltid varit stark och kommer förmodligen alltid att vara det.
Vi är helt enkelt byggda olika, och det var min lott. Du kanske blev otroligt uthållig istället? Bara för att dra ett exempel på att vi har lättare och svårare för olika saker.
Någonstans i bakhuvudet har viljan funnits av att söka till programmet, just pga styrkan. Men jag har nog inte riktigt vågat med tanke på att man även måste vara uthållig. Däremot var jag 29 förra året, var osäker på om det faktiskt skulle komma fler chanser att söka till programmet, och dessutom medveten om att vi inom en ganska snar framtid vill bilda vår egen lilla familj. Och då skulle det dröja ytterligare tid, innan min kropp vore redo för de påfrestningar som man utsätts för som utmanare. Många tankar mao som resulterade att jag skickade in min ansökan i allra sista stunden. Tror det handlade om minuter innan ansökningen stängdes.

Bara ett par dagar senare, ringde ett nummer från Sthlm som visade sig vara en tjej från redaktionen. Hon ställde lite frågor angående min ansökan och berättade att jag eventuellt var aktuell. Bla undrade hon hur många chins jag kunde göra. Vilket jag inte förstod vad det skulle ha med saken att göra… Jag gjorde några färre än vad som önskades, och hon berättade att frågan ställdes pga ringarna. Tack och lov var jag snabb på en kontring med att göra chins och att hänga i ringar är två helt skilda saker, och att jag utan problem kan ta mig över en monkey bar, vilket är den mest liknande rörelsen jag kunde komma på (En monkey bar, är som en stege kan man säga som hänger horisontellt i luften).

Någon dag senare ringde samma tjej upp igen och berättade att jag var aktuell för att komma på antagningen!
Hon gav mig ett par datum då uttagningarna skulle hållas i Stockholm, och frågade vilken dag som passade bäst, och vi bokade en tid. Jo, jag erkänner…jag fick ett litet rus i kroppen och en tanke på ”vad har jag gjort!?”. Men det är klart att jag skulle åka, inga konstigheter.

Det skall ha varit så många som 7.000 sökanden, och totalt 300 blev uttagna för att göra testerna. Vilket kändes som en vinst i sig. Förstå känslan av att få vara en av de 300 – helt galet!
Min träning gick HELT åt Bikinifitness under 2016. Vilket för min del, med en mer muskulös kropp innebar att tona ned muskelmassan, att köra mkt konditionsbaserad träning och helt enkelt minska i omfång, utan att tappa formerna. Även då att skapa den formen på exempelvis ben/rumpa som eftersträvas. Satsningen var en vild chansning, då jag är medveten om min kroppssammansättning. Men vi skall inte gå in på det här.
Jag visste att oavsett hur testerna skulle gå, så hade jag en fantastisk höst att se fram emot. Det gjorde att jag kände mig oerhört avslappnad under dagen och kanske även gjorde sin lilla del till att det gick så bra som det gjorde.

Första testet var ett Harres-test. Hade endast testat det en gång tidigare…kvällen innan jag åkte till Stockholm…
Men fick betyget skolexempel! Det kändes riktigt bra!
Därefter följde diverse andra styrketester och vid lunch sållades mer än hälften bort. Under min dag var vi ca 150st, varav 50% tjejer och 50% killar. Ungefär.
Efter beskedet följde det ett konditionstest och direkt in på en intervju efteråt. Jag fick lite idol-jury känsla av det hela, och visste inte alls vad de tyckte. Allt annat hade gått bra hittills och jag kände mig nöjd med resultaten, men de var väldigt duktiga på att hålla minen de som intervjuade 😉
Efter intervjun följde ytterligare ett konditionstest och sedan var det bye bye, med orden;

”De som har gått vidare får ett samtal, och ni andra som inte går vidare får ett mejl…”

2 thoughts on “Gladiatorerna Part 1. – Uttagningen

    1. Vad kul att du tycker att det låter spännande! Dock är det Johannas hemsida du varit inne på, och inte Maddes. Henne kan du följa som @kradde på instagram bland annat. Ha en bra dag! Med vänlig hälsning Johanna

Lämna ett svar till Christina Andersson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *